21 maj 2017

Von Mises, Vasa och Dacke

Von Misesinstitutet är en viktig institution i Sverige. Jag har precis valt att lösa medlemskap där och lyssnar med stor behållning på deras podd.

De har en logga i form av en vapensköld som har väckt mycket tankar hos mig.

Svenska von Mises-institutets vapensköld

Så här beskrivs loggan på deras hemsida. Först om herrarna som avbildas:
I det övre högra hörnet har vi valt att ha en bild på Ludwig von Mises; en förebild, inspirationskälla och upphovsman till mycket. Ludwig von Mises har än idag inte fått det erkännande han förtjänar, men är fortfarande en källa till inspiration för oss alla och kan visa vad det innebär att aldrig ge upp trots oöverkomliga odds.

I det nedre vänstra hörnet finns en bild på Hans Hermann-Hoppe som är en av vår tids ledande intellektuella och en självklar förvaltare av Ludwig von Mises intellektuella arv. Hans Hermann-Hoppe är bland annat författare till den banbrytande boken Democracy the god that failed och flertalet andra böcker och artiklar som till exempel Liberalismens framtid – en vädjan efter en ny radikalism och Naturliga eliter, intellektuella, och staten. I dessa verk har Hoppe stakat ut liberalismens framtid och vad som måste göras för att uppnå ett fritt samhälle baserat på privat egendom.
Men så det som verkligen har gjort intryck på mig:
Det spända armborstet ska påminna om kämpen och hjälten Nils Dacke och är riktat mot Gustav Vasa och centralmakten i Stockholm (norrut). Nils Dacke visade i Dackeupproret vad en decentraliserad gerillaarmé med stark lokal förankring kan åstadkomma. […] 
Under Dackefejden valde Nils Dacke att få till stånd en vapenvila med Gustav Vasa, den 8 november 1542, istället för att gå mot Stockholm och krossa Vasa. Trots alla gällande regler och överenskommelser bröt Vasa vapenvilan, vilket ledde till att Nils Dacke besegrades och dödades. […] 
Efter detta fanns det inget som kunde stoppa centralmakten som slog klorna i Sverige. Vinnarna skriver historien, och Nils Dacke har länge utmålats som en girig storbonde, en upprorsman som förstörde för vår landsfader Gustav Vasa. Idag vet vi mer och Gustav Vasa kommer oftare i ljuset som den tyrann han verkligen var. 
Jag går och tänker på Nils Dackes armborst och centralmakten som har härskat över Sverige. Det går en rak linje från Gustav Vasas förtryck till Skatteverket och Kronofogdens vakande öga över oss undersåtar idag.

Jag är stolt medlem av Mises-institutet och ser fram emot att få lära mig mycket från dem.

17 maj 2017

Överheten och svenska folket

Jag kommer från mellansverige. Den gård jag har växt upp på har långa anor, jag är tolfte generationen i min släkt som har växt upp där. Bergslagen blev modernt snabbt genom bruken som finns där, och våra traditioner bröts snabbt och vi kastades in i modernitet.

Svenska folket har alltid varit utsatta för överhetens nycker. Förr i tiden var det grymma kungar. Sedan demokratins intåg har statens näve fått en sammetshandske, men den är fortfarande stenhård. Och den griper allt hårdare.

Under 1900-talet har staten steg för steg ökat sin makt över våra liv. Staten har infiltrerat de flesta delar av samhälle. Skola, pension, föreningsliv - staten lägger sin våta hand över det mesta. Och skatterna höjs.

Fria initiativrika medborgare blir steg för steg kuvade och bidragsberoende. Den protestantiska arbetsmoralen byts ut mot bidragsberoende. Driftiga svenskar lessnar och lämnar landet.

Utvecklingen accelereras nu när en omfattande invandring kommer till. De nya medborgarna skolas snabbt in i välfärdsstatens bidragsberoende och passivitet.

Till det kommer att många har en kultur som är väsensskild från vår. En kultur som säger att män och kvinnor inte är likvärdiga, att otrogna är smutsiga och att brott mot otrogna inte är brott. En kultur som har mäktiga externa aktörer som finansierar och påverkar utifrån. Denna kultur passar som hand i handske med överhetens ovilja mot det traditionellt svenska.

Förr i tiden kuvades folket av prästerskapet som predikade svavelosande om arvssynd. Idag är det politiska ledare som sprider sin motvilja mot det traditionellt svenska. Överheten har lärt oss att vår kultur är barbarism och att inget finns att vara stolt över.

Vi ska tacksamt öppna våra hjärtan när nya kulturer påverkar oss. Deras kultur är ju lika mycket värd som vår, eller egentligen bättre. Är det kanske till och med vårt fel att andra har det dåligt?

Överheten har sett svenskarna som sitt projekt under lång tid. Först skulle vi bli goda socialdemokrater. Nu ska vi bli en del av ett globalt, modernt och identitetslöst samhälle. Svensken ska lydigt se på när landet han känt förändras till oigenkännlighet, och acceptera ännu lite höjd skatt.

Det finns många sätt att bromsa utvecklingen, men allt börjar fundamentalt med vissa insikter
  • Jag som svensk är en del av ett folk
  • Jag har en historia som är värd att berättas och lära av
  • Jag har en kultur och värderingar som jag tänker försvara
Jag förstår de som vill engagera sig politiskt för att ändra saker. Kanske kan saker och ting förbättras eller så är staten helt enkelt för stor och kollapsar under sin egen vikt.

Den varaktiga förändringen kommer dock genom att institutioner återuppbyggs utanför staten och att vi svenskar inser att vi måste ta ansvar för oss själva.

Har man det bra för länge blir man bekväm och aningslös och hamnar i knipa. Vi är i en knipa nu, men kanske kan det komma något vackert ur detta. Kanske är askan den bästa jorden.

7 maj 2017

Marita Ulvskogs stöttar palestinsk terrorist

Den 27e april postade Marita Ulvskog på sin facebook om en manifestation till stöd för palestinska fångars hungerstrejk:

Skärmbild från Marita Ulvskogs Facebookpostning
Marita Ulvskog med bild av Marwan Barghouti
Vem är då Marwan Barghouti? The Telegraph skriver om honom:
According to Israel, Barghouti was then a commander in the Tanzim - the armed wing of Yasser Arafat’s Fatah party - and deeply involved in planning attacks against Israelis. […]

Two months later he appeared in a civilian court in Tel Aviv and began a display of defiance that would make him a hero to Palestinians. He raised his shackled hands above his head and shouted at the judges in fluent Hebrew, which he had learned in a previous stint in Israeli jail. The moment in the Tel Aviv court is now captured in spray paint on an enormous mural near the Kalandia checkpoint into Jerusalem.

Throughout the trial, Barghouti refused to recognise the authority of the judges, calling it "a court of occupation".
Barghouti är dömd för deltagande och planerande av flera mord. Från Jewish Virtual Library:
A Tel Aviv judge convicted former Fatah-Tanzim militia commander Marwan Barghouti, 43, on May 20, 2004, of murder for his involvement three terrorist attacks in Israel that killed five people. He was acquitted for 33 other murders due to lack of evidence of his direct involvement in those crimes. 
Barghouti was also convicted of a charge of attempted murder, membership in a terror organization and conspiring to commit a crime. The prosecution was seeking to sentence him to five consecutive life terms. The court said in its verdict that "Barghouti was responsible for providing the field units with money and arms…."
New York Times skriver om den aktuella hungerstrejken och fångarnas krav:
The prisoners’ demands include more family visits, an end to solitary confinement, better health care and greater access to education.
Marwan Barghouti har redan genomgått en universitetsutbildning i israeliskt fängelse, men nu vill han ha mer. Marita Ulvskog stöttar hans krav.

Det vore intressant att veta hur Marita Ulvskog ser på Marwan Barghoutis brott. Anser hon, som Barghouti, att israels juridiska system inte är legitimt? Eller stöttar hon hans terrorverksamhet?

Så här sa en talesperson för israels utrikesminister när Barghouti dömdes:
"The five people who were killed in these attacks that he ordered will not return to life. The widows and orphans will not get their loved ones back. But at least justice was done.