30 juni 2010

Mer antisemitism från Ship to Gaza

Sveriges Radio P4 har rapporterat från en manifestation för Ship to Gaza, vilket Fred i Mellanöstern har noterat. Där kunde man tidigare läsa följande text:
Kostnären Bitte Alling och författaren Staffan Ekegren hade ställt ut konstverk som en del av manifestationen.

- Någonting som är viktigt är att bojkotta israeliska varor, där kan vi ju var och en göra en insats. Israelerna tycker ju om att göra sig till offer, världens offer. Men det dem är känsliga för, det är ju pengar. Så att om vi slutar handla av dem, och sluta handelsavtal. Där träffar vi dem närmast hjärtat, säger författaren Staffan Ekegren.

Precis, israelerna är känsliga för pengar. Redaktören på P4 Örebro har insett att något är fel och har redigerat texten. Men det går bra att höra om israelernas pengatörst som de håller nära hjärtat på webradion.

Fred i Mellanöstern kommenterar:
Att Ship to Gaza inte störs av antisemitiska strömningar är ingen hemlighet. På deras hemsida länkades exempelvis till den ökände antisemiten Lasse Wilhelmsson som slagit påsarna ihop med den nazi-islamistiske Förintelseförnekaren Mohamed Omar. Ship to Gaza själv delfinansierades av Mahathir Mohamed (i DN: Judehatande finansiär bakom Gaza-konvojen).

För att inte glömma de antisemitiska ramsor som skanderades från den turkiska båten Mavi Marmara.
Att SR inte har bättre omdöme är oroväckande. Radioinslaget ovan bryter inte bara grovt mot Sveriges Radios sändningstillstånd gällande opartiskhet, saklighet och allsidighet – att tala om den turkiska islamistbåten Mavi Marmara som ”fredsfartyget”, och utan att ange Israels sida av saken är ett hån, inte bara mot lyssnarna. Det är ett publicistiskt bedrägeri. Utöver det är det ofattbart att redaktionen öppet sprider antisemitiskt anstrukna resonemang och hat mot israeler från Ship to Gaza. Ljudklippet ligger kvar oförändrat.

24 juni 2010

Blockad för vapen till Gaza

Claes Arvidsson har skrivit om Hamnarbetarförbundets blockad av Gaza:
Ett tips i all vänlighet.

Blockaden behövs inte.

Den israeliska regeringen har beslutat att släppa in alla varor som inte har militär användning och kan användas för att stärka Hamas - enligt en öppen lista över förbjudna produkter (tidigare arbetade man med hemliga listor över vad som var tillåtet).

Israel har alltså öppnat sina gränser för alla varor som inte har militär användning, ändå blir de utsatta för Hamnarbetarförbundets blockad. Hamnarbetarna vill slopa kvarvarande blockaden. Expressen skriver om ämnet:
Men förtroendemannen Erik Helgeson slår ifrån sig kritiken.
– Så fort man tar ställning för Gaza buntas man ihop med Hamas. Detta är verkligen inte det vi gör. Detta är rent humanitär aktion, säger han till GT.se.

En rent humanitär aktion för införsel av varor som kan stärka Hamas, bland annat vapen.

Den enda slutsatsen man kan dra av detta är att Hamnarbetarförbundet vill tillåta införsel av varor som har militär användning och kan stärka Hamas. Alternativt att de inte har brytt sig om att kolla vad som har hänt på Gazafronten.

Fria Moderata Studentförbundet kommenterar i ett pressmeddelande:
- Att så tydligt ta ställning för Hamas och deras rätt att havsvägen utan kontroll ta in vad helst de önskar, inklusive vapen, är en manifestation av hat mot Israel, inte ett stöd till den lidande befolkningen. De som verkligen vill ha fred i mellanöstern bör istället ta avstånd från terroristgruppen Hamas och det hemska lidande de åsamkat Gazas befolkning.[…] säger Gustaf Dymov, förbundsordförande för Fria Moderata Studentförbundet.

De erbjuder sig också att hjälpa till att lasta de israeliska varorna.

Jag undrar för övrigt vilka andra blockader som hamnarbetarförbundet ska genomföra. Nu har de satt israel i blockad eftersom de vägrar föra in vapen till Hamas, och för att de vägrar gå med på att utredas av en internationell utrededning som troligtvis skulle ledas av diktaturer.

Vad fick dem att välja mellanösterns enda demokrati före världens skurkstater? Burma, Nordkorea, Iran, Kuba kan fritt transportera sina varor till Hamnarbetarförbundet. Men när Israel vägrar släppa in vapen till Hamas, då blir det blockad!

Om Sverige hade en regering med någon som helst känsla för rätt och fel i utrikespolitiken skulle de ingripa.

GP har skrivit om blockaden.

23 juni 2010

SR: Grova faktafel om bosättningar

Fred i Mellanöstern har i ett långt inlägg reagerat på Cecilia Uddéns reportage om IKEA och deras leverens till de israeliska bosättningarna. Reportaget har nu gått ut som TT-telegram och citeras bland annat i DN.
När man tittar på internationell rapportering om bosättningar och jämför med den svenska framgår det hur primitiv och nästan besatt bevakningen är hos oss. Medan det i internationell press framgår att bosättningarna och gränserna på Västbanken är enförhandlingsfråga för fredsprocessen, så fortsätter svenska så kallade mellanösternkorrespondenter att förfasa sig över att bosättningarna fortfarande existerar.

Svenska journalister struntar i att Israel flera gånger föreslagit en lösning. Man öser på om att bosättningarna skulle vara ”olagliga” trots att FN står bakom en förhandlad lösning om dem, och att de ligger på judiskägd mark. Internationell lag slår dessutom fast att Israel har rätt till delar av Västbanken i varje framtida fredsuppgörelse (se nedan).

SR och Cecilia Uddén menar att bosättningarna är "olagliga enligt internationell rätt". Detta kommenterar Fred i Mellanöstern så här:
Den som kallar bosättningarna ”olagliga” har egentligen bara ett (högst ifrågasatt) argument – nämligen att Fjärde Genèvekonventionen skulle förbjuda en stat att aktivt skicka in egna medborgare till ett område som ockuperats från en annan erkänd stat. Västbanken är ett omtvistat område som i modern tid aldrig rättmätigt tillhört någon annan erkänd stat sedan det Ottomanska Imperiet.

Bosättningarna är alltså en del av förhandlingar mellan israel och palestinierna. Men nu är det så att palestinierna vägrar förhandla:
Så sent som i september 2008 erbjöd Israels förra regering en slutlig fredsuppgörelse som innebar att palestinierna skulle få 99,3 procent av de aktuella områdena efter utväxling av mark, samt en lösning i Jerusalem. Ingen kan förneka att det var ett exceptionellt långtgående försök att nå en fred.

Den palestinska sidan valde dock att strunta i erbjudandet. […] Israel erbjöd en lösning, och palestinierna tackade nej utan eget motförslag. Detsamma gjorde Yassir Arafat, när han erbjöds en liknande lösning 2000-2001 i Camp David och Taba.

Det är skrämmande att se hur avskild den svenska bilden av mellanöstern är från vad som verkligen händer där nere. Denna bild ekas av alla svenska medier, vilket är problematiskt.

Särskilt problematiskt blir det när statliga media ägnar sig åt den här typen av upprepade grova felaktigheter i rapporteringen. Våra skattemedel läggs på vad som i slutändan blir en anti-israelisk kampanj.

22 juni 2010

Blair: Inga hjälpflottiljer behövs

Tony Blair är representant för fredsinitiativet kvartetten och har utalat sig om flottiljerna på väg mot Israel: "No need for aid flottilas, says Blair"
“Where I divide from some others in the international community is that I think that Israel has got a genuine security concern that it is entitled to meet,” said the former British prime minister. “For me, the fact that Israel says, ‘Look, we’re not going to allow things into the [Gaza] seaport, but you can bring them to Ashdod, and we can check them, and then they can come on to Gaza,’ I think that is a reasonable position

Han pratar också lite om Hamas och deras rätt att sitta ned och förhandla med Israel:
If Hamas wanted to be “part of a negotiation for a state of Palestine and a state of Israel,” he elaborated, it would have to shift its position from “saying we reserve the right to kill your citizens at the same time as we’re having this talk.”

Blair har helt rätt. Hamas har förklarat krig mot Israel och strävar efter att utrota staten. En förhandling i ett sådant läge kan helt enkelt innebära att Hamas förhandlare ställer sig upp och skjuter sin motpart.

Men så långt har inte många svenska mellanösterndebattörer tänkt.

21 juni 2010

Israel and the Surrender of the West

En oerhört träffsäker text om det som händer just nu finns att läsa på Wall Street Journal: "Israel and the Surrender of the West". Den handlar om den internationella isolationen av Israel:
This is something new in the world, this almost complete segregation of Israel in the community of nations. And if Helen Thomas's remarks were pathetic and ugly, didn't they also point to the end game of this isolation effort: the nullification of Israel's legitimacy as a nation? There is a chilling familiarity in all this. One of the world's oldest stories is playing out before our eyes: The Jews are being scapegoated again.

"World opinion" labors mightily to make Israel look like South Africa looked in its apartheid era—a nation beyond the moral pale. And it projects onto Israel the same sin that made apartheid South Africa so untouchable: white supremacy. Somehow "world opinion" has moved away from the old 20th century view of the Israeli-Palestinian conflict as a complicated territorial dispute between two long-suffering peoples. Today the world puts its thumb on the scale for the Palestinians by demonizing the stronger and whiter Israel as essentially a colonial power committed to the "occupation" of a beleaguered Third World people.

Författaren Shelby Steele skriver även lite om orsakerna till detta fenomen.

Läs hela texten!

Blockad mot blockad

Svenska Hamnarbetarförbundet inför nu en blockad mot israeliska varor, i protest mot israels blockad av Hamas. På Newsmill skriver de om varför och händelsen rapporteras just nu i de flesta medier.

Blockaden mot Gaza har kommit till på grund av att Hamas förklarat Israel krig, och kontinuerligt anfaller Israel. Blockaden upphör omedelbart om Hamas lägger ned vapnen och sluter fred med Israel. Men det vill inte Hamas.

Omvärlden har heller inget intresse av att pressa Hamas, utan respekterar deras ställningstagande. Istället sätter man en enorm press på Israel.

Hamnarbetarna påstår också att blockaden mot Gaza är illegal och kollektiv bestraffning. NGO monitor har rett ut den legala statusen kring blockaden.

Är den kollektiv bestraffning?
Restrictions on the flow of goods in a war environment do not constitute “collective punishment” under international law.  “Collective punishment” refers to the imposition of criminal penalties and does not refer to the legal act of retorsion (e.g. sanctions, blockades).  In fact, pursuant to Article 23 of the Geneva Convention (which sets standards for the provision of limited humanitarian aid), Israel has no obligation to provide any goods, even minimal humanitarian supplies, if it is “satisfied” that such goods will be diverted or supply of such goods will aid Hamas in its war effort.  As numerous credible accounts have reported, Hamas has diverted supplies from Gaza’s civilian population.

Är blockaden illegal?
Israel’s actions were also in line with the international law obligation to prevent support to terrorists. Security Council Resolution 1373 required all states, by authority of Chapter VII, to “Refrain from providing any form of support, active or passive, to entities or persons involved in terrorist acts, including by … eliminating the supply of weapons to terrorists.” According to international law scholar Abraham Bell, this Security Council Resolution arguably “requires states to block the passage of support to Hamas, a terrorist organization.”

Hamnarbetarnas påstående om att "Vårt fackförbund sympatiserar inte med Hamas och dess agerande" klingar därför falskt.

Hamnarbetarförbundets aktion är ett stöd för Hamas i  deras kamp mot Israel, och såvitt jag kan se även ett brott mot FN-resolution 1373.

Frågan är om denna aktion är laglig.

Tipstack: Ulmerkotten.

Frige Gilad Shalit!

Sionistiska federationen har publicerat ett upprop för Gilad Shalit:
Den 25 juni markerar fyraårsdagen sedan den franska och israeliska medborgaren Gilad Shalit kidnappades av terrororganisationen Hamas på israeliskt territorium i närheten av Kerem Shalom-övergången i södra Gazaremsan. Den 24-årige Gilads bortförande utgör, som en rad internationella människorättsorganisationer framhävt, ett grovt brott mot internationell och humanitär rätt. Däribland den tredje Genevekonventionen.

Gilad tillfångatogs av Hamas eftersom han är en soldat i israeliska armén och israelisk medborgare. Sedan tillfångatagandet har han hållits som gisslan av Hamas på okänd ort, i strid mot internationell rätt. Ingen vet var han är och ingen har tillåtits besöka honom eller kontrollera hans hälsotillstånd.

Han har sedan sitt bortförande för fyra år sedan inte anklagats för att ha begått något brott mot internationell rätt och inget tyder heller på att Hamas avser att föra en process mot honom för något krigsbrott. I strid mot Genevekonventionen har Gilad även förvägrats att hålla kontakt med sin familj och få besök av den internationella rödakorskommittén.

Sverige är idag världens tredje största biståndsgivare till Palestinierna genom sitt bilaterala stöd på 800 miljoner kronor. Detta ger den svenska regeringen en unik möjlighet att med kraft kräva att makthavarna i Gaza friger EU-medborgaren Gilad Shalit, som redan berövats fyra år av sin ungdom.

Den svenska regeringen bör ställa krav på Hamas att de frisläpper Gilad Shalit. Utan internationellt tryck kan detta glömda gisslandrama fortgå hur länge som helst - i strid med internationell rätt.

Skriv under uppropet!

20 juni 2010

Etablissemanget leker med elden

Det som hände i Sverige under Ship to Gaza-incidenten skrämmer. Redan innan hade Sverige och svenskarna en vinklad syn på mellanösternkonflikten. Genom år av vinklad nyhetsförmedling och israelfientligt agiterande ser svenskarna med självklarhet Israel som skurken i mellanöstern.

De svenska israelkritikernas hållning kan svårligen bli mer negativ  inom ramen för ett normalt politiskt samtal.

Den svenska borgerlighetens utrikespolitik leds av Carl Bildt. Han är öppet israelkritisk. Fredrik Reinfeldt använder det svenska israelhatet till att plocka politiska poänger. Centern, fp och kd har ingen åsikt i frågan, detta till trots att Jan Björklund nyligen utnämnde sig till riksdagens starkaste Israelvän.

Den svenska vänstern är en hårsmån från att förespråka militära angrepp på Israel.

Under Ship to Gaza-incidentens första dygn tystnade den politiska debatten. Trots att väldigt få fakta var kända gick hela Sverige ut i ett unisont fördömande. Från ett ohållbart kritiskt läge stegrades kritiken ytterligare till ett politiskt tordönsvrål.

I Sverige bytte Israelvännerna sida, en efter en. Redan innan fakta var kända påstådde både Sanna Rayman (på twitter) och Fredrik Federley att Israels aktion inte går att försvara. Gunnar Hökmark menade att aktionen på internationellt vatten "inte kan ursäktas". SvDs Claes Arvidsson menade att israels agerande var "helt oacceptabelt, rätt och slätt fel."

Folkpartiets israelvänner hukade mangrant och partiet publicerade istället ett pressmeddelande där man talade om sanktioner mot Israel.

När de normalt israelvänliga krafterna hängav sig till israelkritik utbröt klappjakt på Israelvänner. Normalt sätt blir man uthängd när man tar ställning. Den här gången blev man uthängd när man inte fördömde Israel utan faktagrund, som resten av Sverige gjorde.

Både jag och Mathias Sundin blev utsatta för mer eller mindre medvetna felciteringar för att skapa bilden av galna pro-israeler. Man kan kortfattat säga att vett och sans lämnade mellanösterndebatten under några dygn.

Det är inte så konstigt att antisemitismen grasserar när hatet mot Israel blir så intensivt som under Ship to Gaza. När inga krafter finns som håller emot brister fördämingarna. På min blogg kom mängder med antisemitiska kommentarer.

Det som också kan nämnas är Veronika Palms bloggblunder om "dom Utvalda". Veronika Palms okunniga uttalande uppmundrar såklart de näthatande antisemiterna.

När etablissemanget blir så starkt fördömande som under Ship to Gaza-incidenten händer något mycket obehagligt. Hela det politiska spektrat förskjuts, vilket gör att extremisterna får frikort.

Nathan Shachar sätter ord på mina tankar i sin Newsmill-artikel:
Något otäckt pågår i Sverige. Varje tendens till invandrarfientliga klichéer motarbetas prompt och tydligt från politikernas sida - men antisemitiska hetsare och våldsromantiker för en legitim och behaglig tillvaro, stryks medhårs och idealiseras i medierna varje gång Israel skall kölhalas. Det har pratats en del om judarnas flykt från Malmö. Min gissning är svenska judar också på andra orter rätt snart kommer att tvingas till mer långtgående flyttplaner.

Det svenska israelhatet trappas upp, med regeringens goda minne. Från ett extremt dåligt läge förvärras situationen ytterligare. Situationen för Sveriges judar är hotad, och med dem Sveriges ställning som demokrati.

För det är detta det till syvende och sist handlar om. Frågan om Israel är ett test på demokratisk mognad. De svenska resultaten är alarmerande.

”If Israel goes down, we all go down”

Spaniens före detta premiärminister har skrivit en debattartikel till stöd för Israel. Så här skriver han om Israel:
Uniquely in the West, it is the only democracy whose very existence has been questioned since its inception. In the first instance, it was attacked by its neighbours using the conventional weapons of war. Then it faced terrorism culminating in wave after wave of suicide attacks. Now, at the behest of radical Islamists and their sympathisers, it faces a campaign of delegitimisation through international law and diplomacy.

Sixty-two years after its creation, Israel is still fighting for its very survival. Punished with missiles raining from north and south, threatened with destruction by an Iran aiming to acquire nuclear weapons and pressed upon by friend and foe, Israel, it seems, is never to have a moment’s peace

Han skriver också om hur europeiska politiker förhåller sig till Israel:
To defend Israel’s right to exist in peace, within secure borders, requires a degree of moral and strategic clarity that too often seems to have disappeared in Europe. The United States shows worrying signs of heading in the same direction.

Något som är helt klart är att Sverige och svenska politiker inte har den moraliska klarhet som krävs för att ens nyansera debatten om Israel. Carl Bildt har en anti-israelisk linje som glädjer arabvärlden. Fredrik Reinfeldt skiter i vilket och passar på att ta poäng på den israelhatiska opinionen i Sverige.

Israelvännerna i Folkpartiet hukar ängsligt med det blöta fingret i vinden. När det är vindstilla kan man uttrycka ett försiktigt stöd. Annars håller man helt enkelt klaffen.

Läs José María Aznars artikel. Sällsynt att se en statsman från Europa.

PS: Artikeln publicerades från början i The Times, men eftersom de kräver registrering har nu artikeln återpublicerats på World Jewish Congress' hemsida.

19 juni 2010

Bistånd som dödar

Fredrik Segerfeldt är liberal debattör och har skrivit en bok om bistånd, "Gör ingen skada!"
Fredrik Segerfeldt har i sin nya bok Gör ingen skada! Biståndets hippokratiska ed gått igenom forskningslitteraturen och hittat en annan berättelse än den gängse. Han menar att man inte kan fastslå några tydliga positiva resultat på mottagarländernas utveckling. Risken är i stället stor att våra ansträngningar att stimulera utveckling i fattiga länder faktiskt bidrar till att upprätthålla fattigdomen där.

Nu skriver Fredrik på sin blogg om ett särskilt tydligt fall av detta:
Ett av huvudbudskapen i Gör ingen skada är att bistånd har oönskade konsekvenser, ungefär som medicin ofta har biverkningar. Ibland är bistånd rent dödligt. I Bangladesh verkar så vara fallet.

Från Aftonbladet:

Uppemot 77 miljoner människor i Bangladesh, halva landets befolkning, har exponerats för arsenik i dricksvattnet och riskerar att dö i förtid.


Biståndsfinansierad brunnsgrävning bidrog till att orsaka problemen. Nu krävs biståndsmedel för att lösa dem.

Frågan är väl om bistånd är rätt väg att gå för att avhjälpa de problem som biståndet har orsakat...

18 juni 2010

Ös från Ransätersstämman



Här har vi något som jag gissar de flesta av oss missade. Mats Edén med många värmlandskändisar spelar Sparve lille.

100% ös!

Medveten kampanj av Turkiet?

Bitte Hammargren intervjuar idag Turkiets ambassadör i SvD. Turkiet ställer långtgående krav på Israel, som landet inte kommer acceptera.

Turkiet har använt Ship to Gaza-incidenten som ett sätt att manövrera sig bort från Israel och närmare arabvärlden. Frågan är om regeringen hade någon inblanding i aktionen, eller om man bara tagit tillfället i akt.

Intressant att Turkiet är så pass nöjda med Sveriges agerande. Carl Bildt och alliansen får höga poäng hos arabvärldens diktaturer och dess vänner. Ska man skratta eller gråta?

Noterbart är också Bitte Hammargrens underdåniga ton mot Turkiets ambassadör. Det är en skam för en borgerlig tidning som SvD att de har Hammargren som krönikör.

17 juni 2010

Recension Neo nummer tre

Redan innan Ship to Gaza hade jag på min balkong läst igenom nya numret av Neo. Tyvärr har recensionen dröjt, men nu är det dags.

Temat för detta nummer av Neo är "Banker, biljoner och bailouts", och spinner vidare på debatten kring Johan Norbergs film "Överdos".

Omslagspojke och huvudnummer i tidningen är Anders Borg. Intervjun görs av Johan Ingerö som verkligen briljerar. Initierade frågor och ett mycket tjusigt språk. Johan Ingerö bemästrar både bloggformatet och de tunga intervjuerna - imponerande.

Ekonomitemat följs upp bland annat med en intervju med tyska ekonomen Karen Horn, känd från Överdos.

Paulina Neudings reportage från gaymeckat Tel Aviv är mycket intressant. Ironiskt nog har de ultrakonservativa hjälpt fram Israels honosexuella.

Neuding har också en intressant intervju med tre kurdiska kvinnor, Sakine Madon, Dilsa Demirbag-Sten och Gulan Avci. Det vore intressant att se Neo ta sig an den svenska kulturen på samma sätt som man pratar om den kurdiska.

Andra intressanta artiklar är den om Geert Wilders rättegång samt den om Tea Part-rörelsen i USA. Eller intervjun med roliga Göran Hägglund.

Något som jag tyckte var rejält segt var dock den fyra sidor långa texten om västerländsk litteratur. Den typen av akademiska texter hör hemma i Axess och känns malplacerade i Neo.

Det gäller för Neo att hitta en egen stil som inte blir en sämre kopia av Axess. I detta nummer tycker jag man har tagit ett stort steg mot detta mål.

16 juni 2010

Correns slentrianmässiga israelkritik

Corren publicerar idag en israelkritisk krönika. Den följer på en mängd kritiska krönikor, t ex denna och denna.

Dagens krönika är relativt nyanserad, men kompletteras i papperstidningen med rubriken "det krävs en oberoende utredning". Corren anför inga särskilda krav varför, annat än att detta krävs för att blidka omvärlden. Istället fokuseras större delen av artikeln på den mängd information som framkommit om de turkiska aktivisterna på Mavi Marmara.

Det vore intressant att höra vad Corren själva tycker. Som jag skrivit i min newsmill-artikel är det juridiska läget relativt klart. Eftersom Israel är i krig med Hamas ger folkrätten dem rätt att borda på internationellt vatten.

Om det juridiska läget är klart, och det samtidigt är tydligt att våldsamheterna på båten var väl planerade och initierade av de turkiska aktivisterna, varför ska då Israel fråntas rätten att utföra sina egna utredningar? Varför ska inte samma standarder gälla för Israel som för andra västerländska demokratier?

Corren har insikten om att incidenten på Ship to Gaza inte är så självklart som svenska medier anser. Men ändå hänger man sig åt slentrianmässig israelkritik. Beklagligt.

15 juni 2010

Vänsterpolitik för ”jobben”

Per Altenberg klär av vänsterpartiernas jobbartikel från dagens DN debatt
Den första halvan av artikeln ägnas åt att argumentera för att sänkta skatter inte ger fler jobb. Deras logiska slutsats är att högre skatter ger fler jobb. Problemet är att den logiken inte tillämpas i andra sammanhang.

Vi beskattar högre skatt på alkohol för att vi tror att alkhoholkonsumtionen och därmed alkoholproblemen ska minska. Vi beskattar koldioxid högre för att vi tror att det ska minska utsläpp av koldioxid och klimatbelastningen i våra transportsystem. De rödgröna vill höja skatten på arbete.

Det åligger dem att förklara hur det leder till minskad arbetslöshet.

Han går också igenom punkt för punkt vad de rödgrönas förslag är och leder till. Några höjdpunkter:


  • De rödgröna har valt att lånefinansiera huvuddelen av sina infrastrukturinvesteringar

  • De rödgröna vill sänka arbetsgivaravgiften med två procent på lönesummor upp till 900 000 kronor. Kostnad för statskassan: 2 miljarder. Samtidigt vill de fördubbla arbetsgivaravgiften för unga under 26 år – en skattehöjning på 10 miljarder. Netto blir det alltså en skattehöjning med 8 miljarder.



Läs hela blogginlägget!

USA stöttar Israelisk utredning

Israel har nu inlett processen att utreda vad som hände på Mavi Marmara. USA vill inte ha representanter med i kommissionen, och stöttar Israel som självständig utredare (från ett pressmeddelande):
We believe that Israel, like any other nation, should be allowed to undertake an investigation into events that involve its national security. Israel has a military justice system that meets international standards and is capable of conducting a serious and credible investigation

Israel är en demokrati enligt internationell standard, och ska behandlas som en sådan.

En internationell undersökning skulle vara taktiskt rätt från Israels sida. Men den skulle också innebära dubbla standarder.

Oerhört skönt att höra att Obamas regering trots allt står upp för Israel, och för demokratiska principer. Detta ska ställas mot västeuropeiska ledare som ramlar över varandra i sin iver att ta politiska poänger i sitt avståndstagande till Israel.

Erkännande: Vapenstöld på Ship to Gaza

Ynetnews rapporterar:
An Egyptian member of parliament from the Muslim Brotherhood, Mohamed Beltagy, took part in the flotilla to the Gaza Strip that was commandeered by the Israeli Navy. After participating in the clashes on the deck of the Mavi Marmara, he was arrested by Israel and later released to Egypt.

On Tuesday of last week, he was interviewed on the "10 at Night" program on the Egyptian channel Dream. During the interview, he said that the flotilla participants overtook three Israeli commandos and snatched their weapons from them.

Detta styrker ytterligare den bild som den israeliska militären gett av vad som hände på Mavi Marmara.

14 juni 2010

Newsmill-debut: Ställ MP och Ship to Gaza till svars

Det blogginlägg jag postade igår var avsett för Newsmill, och efter lite strul har det nu publicerats där. Gå gärna in och milla vad ni tycker om Mehmet Kaplans medverkan i Ship to Gaza.

Mellanösternkonflikten är lätt

Jag lyssnade på p3 precis där man i programmet "Jason's värld" försökte reda ut mellanösternkonflikten. Det pratas så mycket om att mellanösternkonflikten är så svår, men jag håller inte med. I stora drag är det en mycket enkel konflikt.

Ett mandat utfärdades för en israelisk och palestinsk stat, och Israel utropades. Ingen palestinsk stat utropades. Istället attackerade arabländerna Israel för att förstöra landet, men Israel vann. I tre ytterligare krig har arabvärlden anfallit Israel, och varje gång slagits tillbaka.

Israel har under denna tid levt efter de krav man ställer på en demokratisk stat. De palestinska områdena har dock inte haft demokrati. De palestinska ledarna har inte ställt upp på demokratiska principer, och tänkt mer på sig själva än sitt folk.

Yassir Arafat kunde ha fått fred vid Camp David. Han fick ett bud som uppfyllde allt utom rätten för palestinierna och deras ättlingar att återvända - vilket skulle ha gjort att Israel slutade att existera som en judisk stat. Han förkastade fredsförslaget och utlöste den andra intifadan.

På samma sätt har inte Mahmod Abbas varit en ärlig fredspartner. Regelbundet uppviglar han till kamp mot Israel genom budskap på palestinska officiella tv-kanaler, och han poserar regelbundet med kartor som visar ett storpalestina utan Israel.

Men det bryr sig inte omvärlden om, eftersom man inte ser konflikten som den är. Man är förblindad av synen på de palestinska ledarna som fredsduvor för ett förtryckt folk. Det är sant att palestinierna är förtryckta, men främst av sina ledare som inte strävar efter fred.

Det stämmer att konflikten inte ser ut att lösa sig inom överskådlig tid i mellanöstern. Orsaken är att de palestinska ledarna inte strävar efter fred, och att omvärlden lägger all press på Israel. Vi kan pressa Israel precis hur hårt som helst, det spelar ingen som helst roll så länge deras fredspartner inte vill ha fred.

Nyckeln till fred i mellanöstern ligger i händerna på de palestinska ledarna.

13 juni 2010

Ställ Ship to Gaza och MP till svars

Detta inlägg är en Newsmill-artikel som med fördel läses på Newsmill.

...

Ship to Gaza var från början en vanlig västerländsk konvoj bemannad med anti-israeliska fredsaktivister. Med på Ship to Gaza fanns många prominenta gäster, bland annat författaren Henning Mankell och professorn i islamologi, Mattias Gardell. Men även riksdagsledamot Mehmet Kaplan (mp).

Tysk TV granskar Ship to Gaza och vänstern

Tyska Channel One har gjort ett kritiskt granskande reportage kring de tre tyska paralamentsledamöter som reste med Mavi Marmara. Inslaget är sex minuter långt och textat på engelska, oerhört välgjort och något som vi inte får se i Sverige.


Författaren Barry Rubin kommenterar:
What's most ironic is that many of the Turks on the ship were from the IHH and an extremist nationalist group, the BBP. Three years ago, the left-wing party to which the three German participants belonged applied to the German government to label these groups as “racist” with a “propensity for violence and totalitarian structures based on the führer principle” equivalent to a German neo-Nazi movement.

When asked by a German television reporter: “You seem not to have bothered from the outset about who would travel with you,” Annette Groth, the left-wing member of parliament who was on the ship angrily ended the conversation. She and her colleagues didn't want to know how they'd served as human shields for violent groups acting in support of a terrorist, racist group, Hamas.

På liknande sätt fick vi inga svar från Mehmet Kaplan när han blev konfronterad av Fredrik Malm.

Länken kom från Elder of Ziyon.

Dags att exponera Miljöpartiet

Per Gudmunson analyserar också varför opionien svängt:
Oppositionens skuggbudget, som saknade alla tecken på jobbpolitik men innehöll skattehöjningar för mer än tre miljoner svenskar, höjda arbetsgivaravgifter så att det skulle bli svårare att anställa, dyrare transporter, höjd bensinskatt utan motsvarande lättnader på annat håll, samt avskaffade rut- och rot-avdrag, gav den rödgröna politiken ett ansikte. […]

Till detta kommer de hyggliga ekonomiska prognoserna, samt den suicidala rödgröna tvångstanken att gå till val på kvoterad föräldraledighet.

Lägg till detta de rödgrönas personproblem. Mona Sahlin är illa omtyckt. Lars Ohly är endast älskad av kommunisterna. Peter Eriksson är neutral men gör ofta bort sig i debatter. Maria Wetterstrand är älskad, men hon kommer avgå om ett år för att ersättas av en potentiell trädkramare och gröna kommunist som det finns så gott om i Miljöpartiet.

De rödgröna har investerat för mycket i sin politiska linje för att kunna svänga om nu. De stirrade sig blinda på opinionsmätningarna och la en klassisk röd politik á la Göran Persson 2006 och i många fall ännu mer vänster. Den linjen ligger fast, trots att mycket tyder på att väljarna inte gillar den.

De rödgrönas enda chans är att toksatsa på Miljöpartiet och mjuka upp deras politiska profil så att mittenväljarna känner sig tilltalade. Då är det värt för alliansen att lyssna på en latteliberal Stockholmare, Fredrik Westerlund, när han analyserar Miljöpartiet. Han citerar en ny rapport om Miljöpartiet från Timbro och Alliansens vänner:
Vidare pekar rapporten på att Miljöpartiet i många frågor är ett traditionellt vänsterparti: Skatt på arbete ska höjas, skatt på förmögenhet ska införas, SJ ska fortsätta att vara ett monopol och det privatägda sjukhuset S:t Göran ska inte längre tillåtas erbjuda akutsjukvård. De kommunanställda i Göteborg ska få sina löner justerade så att ingen tjänar mer än fyra gånger så mycket som någon annan, vilket antingen innebär en enorm lönekostnad eller så låga löner att det blir svårt att anställa. Och så vidare.

Dessutom är det fortfarande lite si och så med verklighetskontakten. Trots att så kallade elöverkänsliga inte kan avgöra om de utsätts för exponering eller inte, och trots att en tunnelbana är ett rör av elektronik och magnetiska fält, ska det införas mobiltelefonfria zoner i Stockholms t-bana – för att den ska vara tillgänglig för elöverkänsliga. Och så vidare.

Miljöpartiet är ett extremt parti, i många fall långt ut på vänsterkanten. De kännetecknas av känslor, naiva föreställningar och ofta ren vänsterpolitik.

Miljöpartiet är de rödgrönas enda hopp. De har i nya Sifo en vikande trend, och om granskningen av deras märkliga politik fortsätter kommer denna trend att fortsätta, det är jag övertygad om.

Sifo bekräftar tesen: Alliansen leder

I torsdags analyserade jag resultatet från SCBs stora väljarbarometer. Där ledde de rödgröna, och den samlade bedömningen var då att detta berodde på att SCB mätte perioden innan de rödgröna presenterat sin skuggbudget.

Idag kan vi läsa i alla stora tidningar om den nya mätning som SIFO levererat. Och Lena Mellin på Aftonbladet delar min tes:
Vad beror svängningarna på?

– Det är inga stora svängningar. Det är SCB:s undersökning som stuckit ut. Tittar man på de flesta andra mätningar är trenden tydlig. Alliansen går framåt, de rödgröna backar, säger Lena Mellin, Aftonbladets politiska kommentator.



Se även Per Gudmundson i SvD: SCB är rökt:
Dagens Sifo, gjord 31 maj till 10 juni, pekar på att det är SCB som är ”rökt”. Socialdemokraterna tappar 3,7 procentenheter och landar på 30,6 procent, vilket drar ner De rödgröna till 45,6 procent. Moderaterna går förbi och blir största parti på 32,9 procent, och Alliansens partier får tillsammans 48,4 procent.

Synovate har visat det. Novus har visat det. Demoskop har visat det. Och nu visar också Sifo att Alliansen leder. Inte med mycket (2,8 procent motsvarar 160000 väljare) men med tillräckligt för att ytterligare understryka antagandet att vad SCB uppmätt är historia.

Se även PLC, Tokmoderaten, Den hälsosamme ekonomisten, Mary X Jensen samt Dick Erixon.

12 juni 2010

Folkpartister står upp för Israel

På Philip Wenndahls blogg berättar Philip om hur en grupp Folkpartister träffat en högt uppsatt politiker från Likud.
Folkpartiets invandrarförbund har tagit strid med Folkpartiet angående “Ship to Gaza” När Folkpartiet opinionsfegade om Israels rätt att försvara sig har vi i Liberal Mångfald velat lyssna på båda sidor. Bland annat har jag skrivit en artikel om att våga stå upp för Israel även när det blåser snålt och vi har i går och idag gästats av en högt uppsatt israelisk politiker från regeringspartiet Likud.

Oerhört starkt av Philip att engagera sig för Israel i ett läge som detta. Jag delar hans starka kritik av Folkpartiet, som mangrant duckade från att ens nyansera bilden av Israel som pirater och krigsförbrytare.

Det gäller för övrigt inte bara folkpartister. Det var oerhört oroande att se hur Israelvännerna vek ner sig, bytte sida eller bara höll klaffen.

Men som sagt, positivt att Israelvännerna i Liberal Mångfald vill lyssna på båda sidor och inte bara bröla med i den israelhatande pöbel som Sverige har förvandlats till.

Sverige snart utan lån

Sverige går emot en internationell trend av dåliga finanser. Vår statsskuld går mot noll.

Carl B Hamilton kommenterar:
Det konjunkturjusterade saldot ligger enligt ESV redan i år på överskott med 0,5 procent av BNP. Det innebär att om man rensar budgeten för konjunktureffekter går statsbudgeten i år på plus. Här lånas inte till några skattesänkningar!

ESV räknar också med att arbetslösheten kommer att sjunka i år och uppgå till 8,9 procent, dvs. en sänkning från dagens aktuella tal strax över nio procent. Det är för högt, naturligtvis, men dock lägre än i många andra EU-länder, och betydligt lägre än i ESV:s prognos från hösten 2009 om en arbetslöshet på 11,5 procent 2010.

Men om man lyssnar på Mona Sahlin och Thomas Östros så har regeringen misskött sig å det grövsta. Tomma tunnor skramlar mest, brukar man säga.

Med dem vid ratten skulle vi bland annat ha haft en statlig bilfabrik och gissningsvis skulle vi hänga med resten av världens skuldsatta ekonomier. Hamilton avslutar:
I kampen om verklighetsbilden inför valet framstår oppositionens svartmålande retorik som alltmer bisarr.

Se även Rasmus Jonlund och Edvin Alam.

11 juni 2010

30-årspresent

[caption id="attachment_5115" align="alignnone" width="300" caption="Dogtag med davidsstjärna"][/caption]

Jag fyllde 30 år den första juni och fick då en fin lapp med rubriken "30 years bitch" som utlovade en del trevliga Israelprodukter per post.

Nu har den första kommit, en dogtag med davidsstjärna. Det kommer även en IDF-tshirt och en kopp med texten "6 days, bitch". Kanske inget man drar med sig till jobbet, men trevligt ändå!

Stay tuned för mer foton när resten av grejerna kommer, och stort tack till givarna. Ni vet vilka ni är!

UPPDATERING: Dogtagen verkar vara en sån här, en "Israel Defence Forces Soldier identifier". Nice!
Israel Defense Forces Dog Tag. Adorned with the Star of David - a Jewish symbol and a symbol for the Zionist state of Israel. A dog tag is a name for the identification tag worn by military personnel. Express your empathy to the IDF and the Zionist state by wearing this necklace.

Aktivisterna var våldsamma

Nu sprids nya filmer från Mavi Marmara, där bland annat Expressen hjälper till att sprida aktivisternas budskap om att de inte var våldsamma. Det är en organisation kallad CulturesOfResistance.org som står bakom filmerna.

Budskapet som förs fram i filmerna är att aktivisterna var fredliga. I det här inslaget från Democracy now, erkänner själv en av aktivisterna från båtarna att en soldat behövde vård, och bekräftar att han avskiljts från sina kollegor.



Varför behövde soldaten vård? Hade han ramlat och slagit sig?

Elder of Ziyon bloggar om en video där kaptenen för Mavi Marmara intervjuas och bekräftar att en grupp turkiska aktivister som bordade skeppet i Istanbul tog kontroll över båten och framställde vapen - kedjor och metallstänger. Elder of Ziyon har gjort en utskrift av intervjun som finns att läsa på hans blogg.

Det finns mycket idag som tyder på att en grupp väl tränade och förberedda våldsmän gick ombord på skeppen och förberedde ett våldsamt angrepp på de israeliska soldaterna. Om detta stämmer så har aktivisterna på det turkiska skeppet lierat sig med dessa våldsmän, och nu ursäktar deras aktioner.

Vad som däremot är ställt bortom allt rimligt tvivel är att aktivisterna var våldsamma. Det är patetiskt att höra representanter från flottiljen påstå motsatsen.

10 juni 2010

Togs IDF som gisslan?

Elder of Ziyon skriver om en film där en aktivist från den turkiska båten Mavi Marmara erkänner att han tog hand om en soldat för att "handla med honom" (trade him). Filmen ses här samt nedan:


Elder of Ziyon kommenterar:
The reporter first notes that while the soldier is bloody, Akina doesn't have a scratch on him. Akina simply answers that the soldiers were firing and he was merely defending himself.

He answers the question of whether he intended to kidnap the soldier with a strange denial:

"No, [he] was given to me to protect, save him and trade him."

Seizing a person with the intent to bargain him to compel a state or group of people to do an act is the definition of hostage taking. And it is illegal under international conventions.

UPPDATERING: Det är oklart om kvinnan som översätter säger trade eller treat. Något som också är intressant är vad soldaten behöver skyddas ifrån.

FP Östergötland: Sundin-effekten

Mathias Sundin bloggar:
SCB är bra för man kan även kolla på länsnivå (pdf). Urvalet blir då ganska litet så man ska inte hänga upp sig för mycket på resultatet just nu, men trenderna över tid är intressanta att följa.

Då kan man se att Folkpartiet hade 4,8 procent i maj 2008. Vi har sedan ökat i varje mätning och ligger nu på 7,3 procent. Alltså över vad vi får i hela riket. Det är mycket ovanligt! Östergötland ligger annars alltid under riks.

Folkpartiet i Östergötland har en mycket positiv trend. Det händer bra saker på många orter.

Hjärtat i den positiva utvecklingen är Folkpartiet Norrköping och ordförande Mathias Sundin. Sundin har reformerat Norrköpingsavdelningen och med sitt enorma engagemang visat vägen för den positiva trend som SCB visar.

Stort grattis till FP Östergötland och Mathias Sundin.

70% av SCB innan vändningen

Jag sitter just nu och följer twitterflödet kring SCB-undersökningen. Så här skriver politikerbloggens Anders Pihlblad:
Med andra ord är detta inte ett resultat som partierna viftar bort. Däremot kommer framför allt alliansen att peka på att det skett stora svängningar i opinionen i maj. Fram till och med den 16 maj hade 70 procent av intervjuerna i SCB:s undersökning genomförts och det är först i juni som alliansen fått övertaget i Novus.

Jag noterar också att Stig-Björn Ljunggren innan mätningen passat på att uttala sig:
- Ja, det är SCB som har valresultatet, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren

Mitt personliga tips är att Stig-Björn gör en Sören Holmberg. Jag tror som Fredrik Segerfeldt att Alliansen kommer vinna höstens val. Och det är inte främst en förhoppning, utan min logiska bedömning. Om alliansen torskar är mitt politiska sinne helt fel.

Hjärtat kan tveka, men hjärnan har sin sak klar.

Det kommer absolut att bli jämnt, men vänstern har två viktiga saker som talar emot dem - impopulära ledare och impopulär politik. Ju mer vänstern pratar om sin politik, desto mer tappar de.

Oberoende av vad man tror gäller det att jobba på stenhårt. Nu kör vi in i kaklet och fixar så alliansen blir omvald!

UPPDATERING: SvDs Göran Eriksson kommenterar:
Vad beror skillnaden mellan de olika mätningarna på?

En förklaring kan vara att SCB:s mätning är gjord tidigare än exempelvis Novus mätning som publicerades igår. SCB skulle alltså ha kunnat missa en accelererande nedgång för framför allt Socialdemokraterna.

UPPDATERING 2: DNs Henrik Brors kommenterar:
Men hur kan det skilja så mycket mellan SCB:s och övriga instituts mätningar, som ju visat att det är jämnt mellan blocken?

- Det kan vara en följd av att SCB är så långsamma med att publicera sina mätningar. Huvuddelen av SCB:s mätning är gjord i början av maj, 70 procent av intervjuerna är gjorda under första halvan av maj. Om vi jämför med andra mätningar som gjorde under samma period visade även de på en klar rödgrön ledning. I Sifos mätning ledde de rödgröna med 3 procentenheter, i Skops med 5 procentenheter.

UPPDATERING 3: Statsvetaren Ulf Bjereld (s) kommenterar:
En förklaring skulle kanske kunna vara att delar av SCB:s undersökning är genomförd i början av maj, innan opinionen på allvar började förflytta sig.

UPPDATERING 4: M är större än s i SCBs ojusterade siffror. Henrik Brors:
- Många väljare har nu glömt, eller förträngt, hur de röstade i valet 2006. De flesta institut justerar därför sina intervjuresultat i minskande grad för att bättre fånga upp opinionssvängningarna.

- Enligt Statistiska Centralbyråns ojusterade siffror är Moderaterna nu större än Socialdemokraterna.

Kommentar från bloggen Norah4you. (Tipstack Jocke)

UPPDATERING 5: Henric Oskarssons poll of polls visar en ledning på 1% totalt för de rödgröna. Han kommenterar:
Varför skiljer SCBs resultat från övriga institut? Viktigt att påminna att SCB denna sköna maj har haft en ovanligt lång fältperiod (28 april-30 maj), oklart varför. Det är alltså inte omöjligt att de senaste telefonundersökningarnas uppmätta likaläge i opinionen inte syns i SCB-mätningen. Den långa mätperioden ger ett slags genomsnitt för maj månad. En månad då mycket ny politik presenterades för väljarna.

UPPDATERING 6: Johan Ingerö kommenterar på Aftonbladet:
Men läget behöver ändå inte vara akut för alliansen. SCB har nämligen haft otur med tajmingen. 70 procent av mätningen är gjord mellan 28 april och 16 maj. Därför kan SCB har missat effekterna av vänsterbudgeten, som knappast rosade väljarmarknaden utan tvärtom utlöste vänsterpartiernas senaste ras

UPPDATERING 7: Mats Knutson på Twitter:
En förklaring till att SCB visar ett annat resultat kan vara att den är gjord tidigare än flera andra mätningar som nyligen presenterats.

9 juni 2010

”Turkiet stöttade extremisterna”

Jerusalem Post skriver om en ny rapport från Intelligence and Terrorism Information Center, en israelisk NGO: 'Turkish gov't backed extremists':
A report released this week by the Intelligence and Terrorism Information Center (ITIC) said new details have emerged which show how approximately 40 operatives from the Turkish Islamist IHH organization carefully prepared a violent ambush on navy commandos last week on board the Mavi Maramara ship, and acted with the full backing of the
Turkish government.

Rapporten baseras på analys av passagerarnas vittnesmål, samt information från datorer från båtarna:
"The passengers, including the IHH operatives, stated that there were close relations between the organization and Turkish Prime Minister Tayyip Erdogan and that the Turkish government was involved in preparations for the flotilla," the report asserted.

A journalist onboard the Mavi Marmara, described as having good links with the heads of the Turkish government and Bulent Yildirim, head of the IHH, had stated, "The flotilla was organized with the support of the Turkish government and Prime Minister Erdogan gave the instructions for it to set sail. That was despite the fact that
everyone knew it would never reach its destination," according to the report.

Files found in laptops seized from IHH members contained a letter written in Turkish from IHH head Bülent Yildirim to Turkish President Abdullah Gül. The letter requested Gal's assistance in efforts to release an IHH operative, named as Izzat Shahin, from an Israeli prison.

8 juni 2010

Fiskare från martyrbrigaderna

Svenska Dagbladet uppmärksammar ett reportage från Aftonbladet idag:
Aftonbladet har i dag ett reportage från begravningen av en av de fyra män som sköts ihjäl av israelisk militär i går morse.

Aftonbladets reporter kontrasterar de två versionerna av händelseförloppet. Dels Gaza-bornas berättelse om att männen var fiskare, dels Israels påståenden om att männen var terrorister.

Men Gudmundson uppmärksammar att något är misstänkt med dessa oskyldiga fiskare:
På de stort uppslagna bilderna (ännu tydligare i Dagens Nyheters pappersupplaga) ser man att Qwader är svept i en flagga med ett emblem. Aftonbladet kallar det "ett gult tyg över bröstet, med bilder på vapen".

Kanske skulle läsarna kunna bättre bedöma sanningshalten i respektive version om Aftonbladet (och för all del DN) också skrivit att det gula tyget i själva verket är flaggan för Al Aqsas martyrbrigader, en palestinsk terroristorganisation som närmast är att betrakta som partiet Fatahs väpnade gren och som begått otaliga terrorattacker mot Israel. Brigaderna har, enligt New York Times, bekräftat att de fyra var medlemmar.

Men nu har faktiskt Aftonbladet uppdaterat sin artikel och i en fotnot berättat att männen var medlemmar i en terrororganisation. Oerhört generöst efter att man slagit på stora trumman och skildrat männen som oskyldiga fiskare.

Al-Jazeera bekräftar IDFs uppgifter

Ett Reuters-telegram skriver om nya vittnesmål från Mavi Marmara
But the account from Andre Abu Khalil, a cameraman for Al Jazeera TV, echoed other testimony, from both sides, that after an initial landing by a small group of commandos armed with anti-riot weapons was overpowered by activists wielding sticks, a second wave of marines stormed in, killing those in their way. […]

Abu Khalil told Reuters by telephone from the southern Lebanese village of Marjayoun: "There were four Israeli soldiers brought to the lowest deck. They had fracture wounds." […]

Abu Khalil went on: "Twenty Turkish men formed a human shield to prevent the Israeli soldiers from scaling the ship. They had slingshots, water pipes and sticks."

"They were banging the pipes on the side of the ship to warn the Israelis not to get closer."

The standoff lasted about 10 minutes until the Israelis opened fire

Mördare talar i sommar

Mediernas egen favoritbrottsling, Annika Östberg, har nu ärats med ett eget sommarprogram. Johan Ingerö kommenterar:
Jag noterar att Annika Östberg, som enda pratare, inte har fått någon titel. Möjligen ansåg någon på statsradion att "polismördare" inte var klockrent ur marknadsföringssynpunkt. […]

Notera SR:s text om Östberg:
"Fängslad i USA under 28 år efter att ha blivit dömd för dubbelmord. Morden begicks av hennes dåvarande pojkvän, men enligt domen gjorde hon inget för att stoppa dem."

Öh nej, hon var väl för upptagen med att hjälpa pojkvännen att ladda om de vapen som användes. Jag noterar även att SR inget nämner om det knivdråp hon begick innan polismorden och som hon också dömts för. Eller om något annat av hennes många brott.

Östberg uppmärksammas i Aftonbladet och Expressen. Med en vacker sommarkrans möter denne dömda brottsling journalisterna som storögt intervjuar.

Klart tjejen ska ha ett sommarprogram! Hon har ju ändå hjälpt till att skjuta en amerikansk snut.

”Invasion av den moraliska armadan”

Mattias Svensson länkade igår till en oerhört bra text av israelkritikern Brendan o'Neil: Gaza flottilla: invasion of the moral armada:
Many people are understandably concerned about the siege of Gaza by Israel. But the flotilla incident this week confirms that there’s a more pressing, profound and almost completely unquestioned problem today: the intellectual, moral siege of Israel by the Respectable World. There is nothing remotely progressive, far less radical, in the transformation of Israel into the whipping boy of a motley crew of Western moral entrepreneurs, radical Islamists and momentum-seeking left-wing activists. In fact it is fuelled by a quite intense hypocrisy and political opportunism, and it is warping the political dynamic in the Middle East, making life worse for Israelisand Palestinians.

Svårt att klippa några särsklida stycken, en text som är läsvärd i sin helhet.

Malm kritiserar Ship to Gaza, Israel

Fredrik Malm kritiserade igår både Ship to Gaza och Israel i riksdagens utrikesdebatt. Han berättar om det i sin blogg.

Han pratade bland annat om Ship to Gazas val av samarbetspartners:
Flera svenska medier har rapporterat om huvudorganisatören av Gazaflottan, den turkiska islamistiska gruppen IHH. Läs till exempel Pär Jönsson i DN. IHH:s ledare deltog också på ett massmöte för Hamas i Gaza förra året.

Men det fanns också ytterligare en turkisk organisation med på Gazaflottan, det politiska partiet BBP. Det var formellt representerat (länk på turkiska) på Mavi Marmara av chefsrådgivaren till partiets ordförande, vice ordföranden för partiavdelningen i Istanbul samt ordföranden för partiets ungdomsorganisation i Denizili.

BBP är ett fascistiskt parti. Det tillhör en rörelse i Turkiet som har tvinnat samman islamism med turkisk ultranationalism. Partiet var tidigare en del av det större radikala nationalistpartiet MHP men bröt sig ur och är idag en politisk sekt på yttersta högerkanten. BBP:s grundare Muhsin Yazincioglu var medlem i den ökända militanta fascistgruppen Grå Vargarna. […]

Är det ett sådant sällskap som de svenska deltagarna i Ship to Gaza vill befinna sig?

Malm riktade även kritik mot Israel:
Det är uppenbart att den israeliska aktionen var oproportionerlig och orimlig. Bordningen skedde på internationellt vatten. Dödstalen blev höga och förefaller inte ha stått i proportion till det våld soldaterna utsattes för. Israel satte in militär mot civila fartyg.

Jag håller med Malm såtillvida att jag tycker det var olämpligt att borda skeppen på internationellt vatten. Jag tror dock att de har juridisk rätt att göra det, eftersom de ligger i krig med Hamas.

Det är såklart absurt att nio personer dog. Men vi vet inte vad som hände på skeppen, så jag vet inte om soldaternas agerande var oproportionerligt. Om soldaterna var hotade till livet är det rimligt att de försvarar sig.

Men det är helt klart att bordningen av Mavi Marmara var en katastrof på många sätt.

Reuters redigerar Ship to gaza-bilder

Little Green Footballs har avslöjat att nyhetsbyrån Reuters i två fall har redigerat bilder från det turkiska skeppet Mavi Marmara. Man har i två fall tagit bort en stridskniv från en aktivist och en blodpöl.

Did Reuters Crop a Photo to Remove a Peace Activits's Weapon?
Another Cropped Reuters Photo Deletes Another Knife - and a Pool of Blood

Tipstack till Byggaren.

7 juni 2010

Konvojdramat på lätt svenska

Kim Mirell har på sin blogg gjort en pedagogisk förklaring om Israels perspektiv på konvojdramat med Ship to Gaza:
Tänk om Sverige en gång, efter att vi blivit attackerade av grannländerna, ockuperade Åland. Till slut lämnade vi området så att ålänningarna skulle kunna bygga upp ett trevligt samhälle åt sig själva. Istället röstade de då fram en terrororganisation att leda dem och denna organisation hade som mål att radera Sverige från kartan. Raketerna började regna över vårt land. Ålänningarna fick miljarder från omvärlden men allt tycktes gå åt till vapen och elände. Till slut slog vi tillbaka och hela världen hatade oss för det. Vi blockerade därmed Åland, för att försvara oss själva då grannländerna konstant matat ålänningarna med vapen att använda mot oss.

Mirells text är alltså en liknelse där Israel har ersatts av Sverige och Gaza ersatts av Åland. Briljant, läs hela. Avslutningen är särskilt stark:




Samtidigt fortsätter ålänningarna att skjuta raketer över vårt land – detta ignoreras fullständigt av hela världen. Våra barn har 15 sekunder på sig att ta skydd när larmet går och på lekplatserna finns skyddsrum byggda. För våra barn är detta vardag och fullt ”normalt”.

I fjärran handväsksland demonstrerar politiker sida vid sida med terrorister och Sverigehatare. Terrorflaggor vajar i vinden. Ingen fattar någonting. Ingen lyssnar.

Internationell undersökning, men inte av FN

Hillel Neuer på organisationen UN Watch skriver i Miami Herald om kraven som nu reses på en internationell undersökning av Israels agerande mot Ship to Gaza:
the 47-member United Nations Human Rights Council has adopted a resolution by a 32 vote majority that included China, Libya and Saudi Arabia ordering a Council investigation into the Israeli raid.

All Latin American Council members -- Argentina, Bolivia, Brazil, Chile, Cuba, Mexico, Nicaragua and Uruguay -- voted in support of the resolution. Only three countries voted against it -- the United States, Italy and the Netherlands -- while nine countries abstained, most of them European nations, and three were absent.

One doesn't have to be a genius to guess the outcome of the Council's ``investigation.'' According to the Freedom House advocacy group's map of freedom in the world, 60 percent of the Council's members are dictatorships, or only ``partly-free.''

Det pratas mycket om internationella undersökningar, men ett vad som är ett faktum är att det saknas en legitim internationell aktör. FN består till hälften av diktaturer som är fullvärdiga medlemmar med fullständig rösträtt.

Rådet för mänskliga rättigheter har varit selektivt med vilka som uppmärksammas:
The U.N. Council's record is pitiful. One of its first actions after it was revamped in 2006 was to end its monitoring of Cuba's human rights abuses.

The Council has also failed to investigate human rights abuses in China, Libya, North Korea, Syria and Zimbabwe, some of the world's worst human rights offenders.

Of the 40 resolutions issued by the Council over the past four years, 33 have been condemnations of Israel, according to U.N. Watch, a Geneva-based group critical of the U.N. body's obsession with Israel.

Last year, the U.N. Council didn't say a word about Iran's massacre of more than 70 peaceful protesters, nor when China killed nearly 200 Uigurs during ethnic riots. Also, the Council ignored North Korea's recent sinking of a South Korean ship that killed 46 sailors, and it never passed a resolution condemning Cuba for the 1994 sinking of the ``13 de Marzo'' ship that killed 41 Cubans -- including 10 children -- who were trying to flee the island.

Hillel Neuer avslutar med sina egna tankar kring kraven på en internationell utredning:
While I agree with Israel's right to defend itself from Hamas, which the United States and European countries have officially classified as a terrorist group, and its various civilian front organizations, I can't dismiss demands that there be an international investigation into the high seas incident.

But putting such an investigation in the hands of the U.N. Human Rights Council is a travesty.

Viktig text av Hillel Neuer och UN Watch. FN borde inte ses som en legitim aktör att utreda eventuella krigsbrott.

FN borde ersättas av ett demokratiernas förbund.

4 juni 2010

Ingerö om ”Gardellparadoxen”

Mattias Gardell är numer rikskändis, som trots att han inget själv såg ändå är helt säker på att israeliska soldater avrättade folk på det turkiska skeppet. Johan Ingerö skriver om honom och hans bror:
Detta med Mattias Gardell är ju väldigt intressant. Han har i otaliga sammanhang försvarat politisk islam, kritiserat Lars Vilks och även Uppsala universitet för att Vilks har tillåtits tala där. När han sedan grips blir hans bror, alltså Jonas Gardell som inte torde kräva någon närmare presentation, rasande och skriker om "macho-regimen" i Israel.

Denna "macho-regim" är alltså, med sina fel och brister, det enda land i Mellanöstern där samme Jonas Gardell skulle kunna visa sig öppet med sin make – och uppleva nästa soluppgång. Det är samtidigt det enda land i Mellanöstern som någon av bröderna uttalar någon offentlig kritik mot.

Den grupp som angrep Vilks, bland annat med utgångspunkten att homosexualitet är en synd, försvarades alltså av Mattias Gardell. Den ene brodern allierar sig med extremister som, om de fick inflytande, skulle hänga den andre brodern i närmaste lyktstolpe. Så ser det missriktade stödet till Israels fiender ut.

Låt oss kalla det Gardellparadoxen.

IDF: Legosoldater på turkiska skeppet

Från Jerusalem Post:
The IDF identified a group of about 50 men – of the 700 on board – who were well-trained and were stationed throughout the ship, mostly on the upper deck, where they laid an ambush for the IDF soldiers who rappelled onto the deck from helicopters.

The members of this violent group were not carrying identity cards or passports. Instead, each of them had an envelope in his pocket with about $10,000 in cash.

Palestinian Media Watch citerar Palestinska myndighetens organ Al-Hayat Al-Jadida:
Three of the four Turks killed in the Israeli attack on the "Freedom Flotilla" bound for the Gaza Strip wanted to die as Martyrs, said their relatives and friends. The wife of one of them, Ali Haydar Bengi, told the Vatan daily: "He used to help the poor and the oppressed. For years, he wanted to go to Palestine. And he constantly prayed to Allah to grant him Shahada (Martyrdom).

Jpost har också en intervju med soldaten som dödade flera av aktivisterna på den turkiska båten:
The 15th and last naval commando from Flotilla 13 (the Shayetet) to rappel down onto the ship from the helicopter, S. said on Thursday that he was immediately attacked by what the IDF has called “the mob of mercenaries” aboard the vessel, just like the soldiers who had boarded just before him.

Looking to his side, he saw three of his commanders lying wounded – one with a gunshot wound to the stomach and another with a gunshot wound to the knee. A third was lying unconscious; his skull was fractured by a devastating blow with a metal bar. […]

The attackers had already seized two pistols from the commandos, and fired repeatedly at them. Facing more than a dozen of the mercenaries, and convinced their lives were in danger, he and his colleagues opened fire […]

3 juni 2010

”Israel bör ej gå med på internationell undersökning”

Richard Kemp, före detta befälhavare för Storbrittanien i Afghanistan uttalar sig i Jerusalem Post:
“Israel has a democratically elected government and like every other democratically elected government in the world, Israel should carry out its own investigation,” said Kemp.

“I believe Israel should do it rapidly and comprehensively and should be completely up front if it has made mistakes – mistakes should be admitted by Israel, but I don’t think it should be subjected to an independent inquiry any more than other Western countries are.

“Look at what appears to have been a very serious military error made by the German army in Northern Afghanistan last year when something like 50-150 civilians were killed in an air strike,” he said.

“Where was the independent inquiry about that? Where were the calls for an independent inquiry about that? Why is it that Israel is subjected to that kind of call when other democratic countries aren’t?”

Se även Mattias Svensson på samma tema SvT Debatt: "Bojkott vore hyckleri"

Aftonbladet ömmar för våldsman

Idag har Aftonbladet en artikel för 23-åringen som misshandlade Sven och "stötte till" Ingrid så hon föll och dog.
– Jag mår dåligt av att det hände. Senast i natt hade jag mardrömmar, säger han till Aftonbladet. […]

– Många har förstått att jag bara råkade vara på fel plats vid fel tillfälle. Jag gjorde inget avsiktligt mot den gamla damen.

23-åringen har misshandlat en äldre man och slagit en gammal kvinna så hon föll och dog. Men Aftonbladet har inga problem att skriva en oerhört förstående artikel för denne våldsverkare. Vad tänker man med?

Jag skiter fullständigt i om 23-åringen drömmer mardrömmar. Det kan han gott ha efter det han gjort.

Men efter att ha läst Aftonbladets artikel undrar man ju om inte grabben ändå är värd en medalj, efter att han  stått ut med så jobbiga saker i domstolen.

Det är gräsligt att se hur förstående svensk media är för våldsverkare.

”Rasistparti på Ship to Gaza”

Igår twittrade Sakine Madon om att representanter från det turkiska det extrema partiet Great Union Party ombord på Ship to Gaza. På deras turkiska hemsida skriver de om sina saknade representanter, enligt Madon.

Så här säger Wikipedia om BBP:
The Great Union Party (TurkishBüyük Birlik Partisi - BBP) is a nationalist political party in Turkey, created in January 29, 1993.[1] It is considered to be close to the Grey Wolvesorganization,[2] and is related to the "Alperen Ocakları" tendency, which operated a synthesis between Islamism and Turkish ultra-nationalism, and separated itself from the Nationalist Task Party (MÇP), which was renamed into Nationalist Movement Party (MHP) in July 1992.[1]

Gardell och Ship to Gazas ansvar, del II

Mattias Gardell, som var ombord på det turkiska fartyget, har nu intervjuats. Så här säger han:
Israelerna begick överlagda mord. Det var kommandosoldater med lasersikten. Två människor dödades med skott i pannan, en sköts i bakhuvudet och en i bröstet. Flera av de dödade var journalister. Jag såg en av kropparna och hörde många samstämmiga vittnesmål, säger Mattias Gardell i telefon från Istanbul till TT

Såvitt jag kan förstå såg alltså Gardell inget själv, utan återger andrahandsinformation. Så här säger han vidare:
Den turkiska hjälporganisationen IHH ville kunna visa att allt verkligen hade gått rätt till. Och jag vill verkligen understryka att det helt och hållet rörde sig om en fredlig, humanitär hjälpinsats

Fred i Mellanöstern har sammanställt ytterligare information om organisationen IHH:
Turkiet genomförde 1997 en räd hos IHH där man hittade sprängämnen. Den tidigare regeringen i Turkiet bannlyste IHH från hjälparbete 1999. Islamistgruppen ingår i en saudisk organisation som finansierar terrorister, enligt Weekly StandardEn fransk terroristdomare fann att IHH var en viktig kugge i det sedermera misslyckade ”millenium”-terrorangreppet mot Los Angeles flygplats 1999, samt att flera av IHH:s medlemmar var på väg till bl.a. Afghanistan för att ansluta till jihadister där. Noah Pollak skriver att Israel borde gå till diplomatisk motoffensiv mot den nya turkiska regimens finansiering av terrorister(båten betalad med kommunala pengar samt stöd till IHH).

Och vidare från SvD Ledarbloggen:
Att medarrangören, den turkiska organisationen IHH, inte skulle hålla sig till konfrontativt ickevåld borde Ship to Gaza ha förstått. Organisationens kopplingar till terroriströrelserna Hamas och al Qaida är väl kända. Om nu inte filmklippen där IHH, inför avfärden från Cypern, skränade antisemitiska slagord räckte som indikation på vartåt det barkade.

Men med detta har Ship to Gaza haft överseende, precis som vänsteraktivister i alla tider har haft överseende med våldsverkare i de egna leden. Det kan ha sin förklaring i den svajiga synen på demokrati som delar av Ship to Gazas ledning har. Ett exempel:

IHH ingår
i den inflytelserika imamen Yusuf al-Qaradawis terrorlistade insamlingsorganisation Union of Good. Hans politiska mål är en gudsstat. Han har åtskilliga gånger legitimerat terrorhandlingar med sin religiösa tyngd. Hans inställning till judar är väl känd:
"Genom historien har Allah skickat folk att straffa dem för deras korruption. Den senaste bestraffningen utfördes av Hitler. Genom allt han gjorde – även om de överdrev på den punkten – lyckades han sätta dem på plats."

"Detta var deras gudomliga bestraffning. Ske Allahs vilja blir det de rättrognas hand som får göra jobbet nästa gång."

Men, Qaradawi är ”en ledande ideologikonstruktör i den islamistiska mittfåran” som ”förordar flerpartidemokrati, fria val och begränsade mandatperioder”, enligt Ship to Gaza-aktivisten och religionsprofessorn Mattias Gardell (se hans Bin Ladin i våra hjärtan, Leopard förlag 2005).

Mattias Gardell tar på sig rollen som ett viktigt vittne, och då bör han få kritiska frågor. Vilka är Gardells bevekelsegrunder? Och vilkas vittnesmål återger han?

Gudmundson på SvD Ledarbloggen igen:
Att Gardell, som ju är syndikalist och därmed motståndare till parlamentarisk demokrati, har en grumlig syn på folkstyre må vara hänt. Det är han heller inte ensam om i Ship to Gaza, som har flera kända antidemokrater som affischnamn. Att aktivisterna i Ship to Gaza har haft svårt att dra gränsen mot de turkiska islamisterna är alltså begripligt.

Men man kan kräva bättre omdöme av alla dem som de senaste dagarna reservationslöst har uttalat sitt stöd till Ship to Gaza. Det faktum att Israel bär huvudansvaret för det skamliga blodbadet fritar på inget sätt Ship to Gaza från skuld.

2 juni 2010

All-time high och hatmejl

Under de förflutna dagarna har min bloggs besökarantal peakat till all-time-high, 2000 unika träffar på en dag. Oerhörda mängder kommentarer har ramlat in, från folk som aldrig kommenterat.

Ni som har följt min blogg ett tag vet att jag har brukat uttrycka mig väldigt kontroversiellt. Men denna gång var jag oerhört mån om att hålla huvudet kallt. Ändå har jag fått mer hatiska kommentarer än någonsin.

Idag fick det hela sin förklaring - bloggen Alliansfritt Sverige har frontat sin hemsida med ett påstått uttalande om mig. Man har med citattecken påstått att jag sagt något i stil med att "hjälparbetarna ville dö". Här är inlägget.

När ni läser inlägget kommer ni se att det inte är så farligt idag. Men tidigare var mitt påstådda uttalande i rubriken, samt att jag blev utnämnd till extremaste högerkommentatorn. Därav hatiska kommentarer och faktiskt även mina första hatmejl.

När jag upptäckte den felaktiga citeringen tog jag kontakt med Alliansfritt Sverige. Till min förvåning möttes jag av stor förståelse och en omedelbar rättelse från Björn Fridén.

Visst är det beklagligt att jag blivit felciterad, men det jag tar med mig från detta är som sagt förståelsen och den positiva responsen från Alliansfritt Sverige. Heder till Fridén och Co, som nu faktiskt till och med publicerat en separat rättelse och ursäkt till mig.

Jag har även varit i kontakt med Jakop Dalunde och Maria Ferm på Grön Ungdom. I sin debattartikel från igår sprider de vidare den felaktiga bild som Alliansfritt Sverige också gjorde tidigare.

Men även här möttes jag av förståelse - Jakop Dalunde ringde upp mig och lovade en rättelse på sin blogg. Tyvärr har den inte dykt upp än, men jag väntar med spänning.

Det har varit ett extremt tryck i debatten de senaste dagarna, jag har inte upplevt något liknande. Det finns anledning att återkomma till det i senare blogginlägg.

Professor: ”Krigstillstånd råder”

På SvD Brännpunkt skriver idag folkrättsprofessor Göran Lysén:
I den folkrättsliga diskussionen om Israels agerande har det lyfts fram att fredens folkrätt gäller. Men det mesta talar överväldigande för att krigstillstånd råder mellan Gaza och Israel, vilket gör att Israel har rätt att intervenera på internationellt vatten, skriver folkrättsprofessorn Göran Lysén.

Han kritiserar också Ove Bring, som citerats många gånger i pressen:
Enligt Bring har inte någon väpnad attack inträffat just nu, varför fredens folkrätt skulle vara att tillämpa. För Israels del så skulle krigets lagar tydligen bara gälla, när det kommer raketer från gazasidan. Resonemanget är underligt, då attackerna har böljat fram och åter från gazasidan sedan 2005! Var är fredstillståndet? Hur mycket krigande (över tiden) kräver Bring för att krigets lagar skall aktiveras – åtminstone för Israels del? Den omständigheten att en majoritet av stater av politiska skäl helst ser att krigets lagar inte skulle vara tillämpliga utgör inget rättsligt argument i sig.

Jag har valt att inte uttala mig kring juridiken, trots att gud och alla människor verkar ha gått och blivit experter på folkrätt.

Det juridiska läget är oklart, men om ni frågar mig skulle jag sätta rätt många slantar på att Israel har juridiken på sin sida.

Antisemiter stöttar Palm

Veronika Palm har nu gjort en halv pudel, eller är det ens en pudel?
Jag har nu förstått att sångcitatet när det rycks ur texten av vissa debattörer på nätet uppfattas som på gränsen till antisemitiskt. Det var naturligtvis aldrig min mening att uttrycka något sådant. Som sedan länge engagerad i fredsarbetet i Mellanöstern vet jag vikten av att skilja på staten Israels aggerande och den israeliska befolkningen. Om någon känt sig illa berörd så är jag verkligen ledsen för det. Och vill be om ursäkt.

Det är ganska svårt att rycka texten ur sitt sammanhang, och det spelar faktiskt ingen roll om det är en sångtext. Palm kollektiviserar judar, och inlägget ligger fortfarande kvar på nätet. Kommentarerna visar också vilka som lockas av hennes budskap. T ex denna:
Tråkigt för dig att du har drabbats av lobbyns fradgatuggande vrede. Hoppas det ger en insikt om hur det ligger till med debatten. Det är inte bara Gaza som behöver befrias tydligen.

Men detta är uppenbarligen inget som bekymrar Palm. Hennes uttalanden om "dom Utvalda" ligger kvar, tillsammans med de antisemitiska hejaropen.

1 juni 2010

S-ordförande anklagar ”dom utvalda”



Veronica Palm, s-ordförande i Stockholm, har på sin blogg skrivit om aktionen mot Ship to Gaza: "Undrar du också "vem dom Utvalda ska bränna nästa gång"?

Det är oerhört beklagligt, men naturligt att antisemitismen kommer fram när Israel agerar. Men att den ska komma från Socialdemokraternas ordförande i Stockholm känns oerhört skrämmande.

Eller vad menar Veronica Palm med "dom Utvalda", annat än judarna?

Dershowitz: Aktionen legal

Den amerikanske vänsterdebattören och juridikprofessorn Alan Dershowitz kommenterar aktionen mot Ship to Gaza i Jerusalem Post:
[…] their actions were not illegal under international law. The blockade of Gaza, a terrorist enclave that has engaged in repeated acts of armed aggression against Israeli civilians, is supported by Egypt and other nations. Although the flotilla was boarded in international waters, the intent to enter the coastal area of Gaza was clear and undisputed. A sovereign nation need not wait until the line is unlawfully crossed when the intruders have made known their determination to cross the line. The United States and other western countries have boarded ships in international waters over the years to enforce blockades and to protect security.

When Israeli marines were attacked by lethal weapons, they had the absolute right to defend themselves and protect their fellow soldiers. Whether they acted reasonably and proportionately can be known only after a thorough investigation, which the Israeli authorities should begin immediately.

Personligen är jag inte juridikutbildad, och jag vet att många andra kunniga menar att Israel agerat olagligt. Vad de definitivt inte har gjort är att kommunicera sin ståndpunkt tydligt i denna fråga, och kring vilka lagar och regler de lutar sig emot.

Gunnar Hökmark, en mycket stark Israelvän, kritiserar nu Israel och menar att det var fel av dem att borda på internationellt vatten. Jag kan inte uttala mig om det legala, men jag håller helt med i följande:
Det är den som har att företräda det israeliska folket och bidra till att man möts av respekt och förtroende och att det faktum att man är regionens enda demokrati också präglar handling och ansvarsutkrävande. Nu har man istället bidragit till en situation som gör Israels värsta fiender till vinnare, som underminerar relationer med andra länder och som lett till fördömanden världen över.

Det är som Svenska Dagbladet skriver i dag, att i valet mellan två olika alternativ valde man ett tredje och sämre. Den israeliska regeringen har ett ansvar för detta gentemot omvärlden och gentemot sin egen befolkning.

Gröna halmgubbar mot Israelvänner

Jakop Dalunde och Maria Ferm från Grön Ungdom har skrivit en artikel på Newsmill där bland annat undertecknad hängs ut: Ovärdigt av borgerliga toppolitiker att försvara Israels attack.
Det kan aldrig, under några omständigheter, vara ok att skjuta på biståndskonvojer. Att framstående företrädare för de borgerliga partierna går ut och försvarar, förminskar eller försöker prata bort Israels agerande gör oss ledsna och förbannade. […]

Oppositionsrådet och riksdagskandidaten Mattias Sundin (FP) tycker att det är ”bisarrt” att Israel skulle vara ansvarig. Folkpartisten Erik Svansbo går ännu längre. Han menar att aktivisterna på båtarna ville dö och bli martyrer.

Som jag förstår Jakop Dalunde och Maria Ferm syftar till denna text från mitt blogginlägg:
Det finns också information enligt ovan att personer från den turkiska gruppen ville bli martyrer.

Dalunde och Ferm har alltså ändrat mina åsikter, för att sedan attackera mig för något jag inte sagt. Detta brukar kallas för en halmgubbe.

Jag respekterar att jag blir kritiserad för att jag inte ögona böj tagit avstånd från Israel som resten av Sverige verkar ha gjort. Men jag kan inte annat än att beklaga att Grön Ungdom väljer att förvrida mina åsikter.

Mathias Sundin har kommenterat.

Juridiken avgör

Så här ett dygn efter händelserna utanför Gazas kust har jag några tankar.

För mig hänger det mesta på juridiken - såvitt vi vet ägde bordningen rum på internationellt vatten. Jag vet också att Israel har en förklaring. Man hävdar att det pågår en väpnad konflikt. Se Klamberg.

Så för mig handlar det om att reda ut det juridiska läget, och särskilt då höra mer om vad Israel anför och om det är rimligt. Det är pudelns kärna i debatten för mig just nu.

Dessutom vill jag se Israelvännerna på banan. Inte som försvarare av allt som Israel gör och säger utan för att hyfsa debatten och balansera.

Särskilt vill jag se ett uttalande från riksdagens självutnämnde "starkaste Israelvän" Jan Björklund. Man kan inte ta sådana ord i sin mun och sedan huka när Israel hotas. Folkpartiets uttalande lämnar mycket att önska.

Se intervju med Mathias Sundin i Folkbladet.

Viktigast av allt vill jag beklaga denna enorma tragedi för Israel och världen.